Pastorns funderingar – September

Kan en mor glömma bort sitt lilla barn, så att hon inte förbarmar sig över det barn hon själv fött? Även om hon skulle glömma, skall jag i alla fall inte glömma dig. Jag har skrivit ditt namn i min hand.

Jes 49:15-16a

Jag vet inte hur det är med dig, men jag tillhör den grupp av människor som tycker att det är väldigt roligt att fortografera och ta bilder. Den här sommaren har jag fotat en del, både när familjen varit iväg på utflyckter och när vi varit hemma i vår helt vanliga vardag.

Nu när kvällarna börjar bli lite mörkare hittar man mig ofta på lediga stunder med att titta på mina bilder eller sätt in dem i fotoböcker. Jag kan också ärligt erkänna att jag gillar att både titta på andras bilder och visa mina. Jag tillhör även den skaran som bär med mig bilder på mina nära och kära!

För några år sen hörde jag en god vän säga: om Gud hade en plånbok skulle han ha en bild på dig i den! Jag kan bara stämma in i de orden. Den glädje och kärlek som vi kan känna när vi visar upp bilder på våra nära och kära går inte att jämföra med den kärlek och omsorg som Gud känner för dig! Gud glömmer oss aldrig, precis som det står i bibelordet här uppe: Även om en mor skulle glömma bort sitt barn så glömmer Gud aldrig någon enda av oss! Ditt namn är skrivet i hans hand!

Jag hoppas och tror att jag även under den kommande hösten kommer att få flera möjligheter att ta bilder av nära och kära, både spännande upplevelser och helt vanlig vardag. Men oavsett vad som händer vet jag att Gud alltid kommer finnas med. Han har mitt namn skrivet i sin hand! Och där står ditt också!

Lotta Högsveden